Sedan några dagar tillbaks har jag finbesök från Sverige: två tjejer som är här för att rida, rida och ja, se lite mer hästar…. Det är Sandra (som äger B Cupid) och hennes syster Mimmi som är här på sportlov. Om vitsen med sportlovet är att barn och ungdomar ska röra på sig lite mer, ja, då är det helt rätt. Jag har fullt sjå med att hålla jämna steg med de här två energiknippena!

Första dagen bestämde jag att vi skulle vara helt häst-fria. Dels beroende på att tjejerna säkert var trötta efter sin resa. Dom fick ju trots allt gå upp nästan mittinatten för att komma med ett tidigt flyg från Landvetter. Och dels var vädret rätt regnigt och en roligare start på lovet borde man ju kunna få. Plus att dom nästan aldrig har varit hästlediga, så det blev nästan en exotisk upplevelse att vara helt onyttig en hel dag.

Fredag morgon bar det iväg till stallet. Tjejerna fulla av förväntan, hunden förpassad till bagageutrymmet, och kamerorna till hands. Först ut var förstås vårt speciella sportlovsprojekt: lilla Kakan. Nu skulle det visa sig om mina förberedelser hade gjort nytta. Och visst var Kakan förberedd. Efter en kvart eller så, kunde Sandra styra runt henne på ridbanan för egen maskin. Visserligen hade vi Newton med Mimmi i sadeln som draghjälp, men det kändes nästan överflödigt efter bara en liten stund. Kakan förstår inte skänklarna, men med Sandras uppmuntrande tillrop, smackningar och beröm, så gick det att både skritta och trava kors och tvärs över banan.

Mimmi red Newton och veckans uppdrag är att göra honom stabil över hinder.  Efter uppvärmning blev det trav över bommar och till sist lite hoppning med. Jätteduktiga, båda två!

Sen var det förstås dags att prova rida Lusitano-hingstarna. En av höjdpunkterna med en resa just till Portugal. Mimmi började med Peters store Jimmy, och det tog inte så lång tid innan hon hittade alla knapparna. Trots att han är stor och ibland lite klumpig, passade Mimmis ridning honom bra och bitvis var det riktigt, riktigt fint.

Sandra fick äran att rida min egen kung, Regente, men hon såg faktiskt ganska liten ut på honom.  Han bestämde sig dock för att vara den gentleman han kan vara, och det blev ett trevligt ridpass. Så här första gången handlar det ju mest om att lära känna varandra, men båda verkade mycket nöjda och glada.

Sandra får prova piaff med Regente

På lördagen upprepades hela ”startordningen”, och nu hade jag filmkameran med. Diogo var nyfiken på att se flickorna rida ponnyerna, så han kom för att titta och hjälpa till. Både Kakan och Newton reds med ökat självförtroende och Kakan kändes redan mer stabil och säker. Newton fick hoppa lite igen, och oj, vad han kan hoppa stort. Först lite tveksamt, men sen med glädje!

Sedan blev det hingstarnas tur igen, och idag var ju tjejerna mer förberedda på hur det skulle kännas och vågade ta ut svängarna lite mer. Första dagen kändes det kanske lite ovant att rida med kandar, på okända hingstar. Men nu fanns tryggheten i att veta att dom uppför sig och Sandra kunde roa sig med galoppombyten i språnget, samlad trav, ökad trav, och på slutet t o m lite piaff.

Mimmi och Viking

Till sist fick Mimmi rida kronprinsen Viking. Hon var nog lite nervös, för han är ju så full av power. Men när hon kom på hur han fungerade kunde hon leka med alla växlarna. Och han har verkligen ett register att leka med. Hon, liksom alla andra som provat honom, blev imponerad över hans rörelser och arbetsglädje. Han var lite trött efter en lång arbetsvecka, så det fick ändå bli ett ganska lugnt ridpass.

Idag, söndag, var det riktigt busväder. Det regnade rejält på förmiddagen, så vi åkte istället till stora shoppingcentret för att handla. Och leta efter lite souvenirer att ta  med hem.

Vilken passande souvenir! Producerat på vingård som även har lusitano-uppfödning.

När vi kom ut från varuhuset hade det slutat regna, så vi åkte hem och bytte om och körde upp till stallet. Samma körschema som förut. Varför överge ett vinnande koncept? Kakan börjar nu bli varm i kläderna, så idag blev det lite mer trav, med lite mer ‘form’. Sen blev det faktiskt också lite galopp! Här går det undan i utbildningsplanen. Kakan tyckte galoppfattningar var jobbigt och gjorde ett par bakutsparkar. Inte så mycket att Sandra satt löst, men tillräckligt för att hon skulle utbrista ”Oj, vad högt hon slår bakut, fastän hon är så liten!”

Newton fick öva galoppfattningar utan att öka farten, och sedan några små språng över hinder. Mimmi har kommit på hur han fungerar, och han såg riktigt fin ut i både vänster och höger galopp. Han var pigg, och då är det lättare. Vindbyarna gjorde att hästarna var extra mycket på hugget.

Regente tyckte att de kraftiga vindbyarna som for genom träd och buskar var en utmärkt anledning att busa, och han visade Sandra hur det känns när han är laddad. Lite sidkast och jämfotagalopp, så där som han gör. Han rör sig så mjukt att han är lätt att sitta kvar på, men jag är rädd att hon kanske kände sig lite liten just då. Men han fattade att blåsväder inte var någon ursäkt för att slippa jobba, och sen blev det lite riktig ridning av, även om han var spänd och okoncentrerad.

Till och med Jimmy blev lite busig av vädret och ruskade på sitt stora huvud så manen yrde. Men Mimmi är inte den som blir orolig när vår vänlige jätte blir på tårna. Istället använde vi energin och tillfället till att lära Mimmi rida spansk skritt, som Jimmy kan. Det tyckte båda var rätt kul.

Mimmi & Jimmy övar spansk skritt

Till sist friskade vinden i så  mycket att jag blev orolig att lösa föremål skulle komma farandes in på ridbanan, och jag blåste av matchen. Viking får vänta tills imorgon. Förhoppningsvis är vädret lite lugnare med, så jag kan filma lite mera.

Nu har jag haft fyra långa och intensiva dagar som vikarierande ponnymamma. Jag är helt slut. Jag hade glömt hur det kändes med full fart med hästar och aktiviteter. Det är tur att tjejerna är så rara, hänsynsfulla och hjälpsamma. Dom gör allting oombedda; laddar diskmaskinen, tar hand om Akleja, bär matkassar och hjälper till. Artiga, vänliga och trevliga.  Så goa gäster är lätt att ha.

Mera bilder från flickornas äventyr finns på Sandras blogg, som faktiskt uppdateras fastän hon är här.