Äntligen är allt klart (tja, en del detaljer återstår, men det pratar vi inte om nu) och mina väninnor Monika och Cintia blir skyldiga mej en redig go-fika. Det var priset i vadslagningen om när jag skulle lyckas bli färdig. Jag vann! Alla här vet att allting alltid tar mycket längre tid än beräknat (sydeuropeiskt symtom) men min envishet, hjälp från vänner, och ett fast tag kring målarpenseln, gjorde att vi faktiskt kunde kalla fredagen den 13:e för en riktigt bra dag. Stallet är snyggt, alla hästar är på plats och Helena skiner som en sol. Det är inte minst hennes förtjänst att allt har fungerat under flera månaders omställning.

Samtidigt är vi officiellt igång med vår nya verksamhet. Jag har väl inte berättat så  mycket om det här på bloggen, eftersom jag inte ville gå händelserna i förväg samtidigt som vi hållt på med renoveringar, träningar och en del pappersarbete. Men för den som är nyfiken, så kan man gå in och titta på hemsidan.

I går kom alltså våra första gäster på ridsemester. Två glada svensk-norska tjejer som vill rida vackra Lusitanohästar och lära sig mer om ridningens svåra konst. Det är Jimmy och Alentejo som står till deras förfogande, och vi har hunnit ha två lektioner under ledning av Diogo. Det är glädjande att se att på bara två lektioner gör Jimmys ryttare stora framsteg, som mest handlar om självförtroende. Och tjejen som rider Alentejo, gör det med sån säkerhet, känsla och stil, att jag inte trodde mina öron när hon berättade att hon inte rider regelbundet. Med sån talang är det (enligt mej) stor synd att inte ägna mer tid åt ridsporten.

Ridsemester är en av de saker vårt företag håller på med.  Att kunna erbjuda ridning på dessa underbara Lusitanohästarna för besökare, är verkligen roligt. Och det i en region som har så enormt mycket annat att bjuda en besökare på, gör det till en totalupplevelse!

Dessutom har vi ju då våra ponnyer. Vi är troligen det enda stallet i Portugal med en sådan fin samling ponnyer! Så några av ponnyerna är till salu, och några behåller vi för avel och framtiden. Nu är det vår och alla stona har varit brunstiga en gång. Så nästa gång blir det dags för Talento att visa att han klarar sin uppgift.

Under tiden tränas och utbildas ponnyerna för att platsa på tävlingsbanorna, men också för att bli vana att arbeta under olika ryttare. Alla ryttare är ju inte superduktiga från början, och ponnyerna måste lära sig stå ut med unga ryttares misstag, och inte dra fördel av den som är oerfaren. Dom har alla gått några lektioner, och uppför sig verkligen bra med tanke på att dom inte alls har någon erfarenhet av detta. Jag är verkligen stolt över ponnyerna och hoppas att jag snart kan hitta mer stadigvarande ryttare till några av dom.

Så det har varit en bra dag, förutom för Frida som åkt på en rejäl förkylning. Hon fick besöka sjukhuset och få lite bättre läkemedel utskrivna. Nu håller vi tummarna för att hon snart är tillbaka i sadeln igen.  Hon är saknad, men jag gissar att det tar lite tid innan hon har orken tillbaka efter en sådan här dust.

I morgon ska jag försöka ta lite bättre bilder på stallet, med allting (nästan) klart och alla hästar i rätt box.