Nu kan jag till slut berätta en del saker, som jag hållit ganska tyst om under en längre tid. För nu har vi flyttat till nytt stall igen, och man kan ju undra varför vi flyttar stall lite då och då.
Det var ju bara i våras, som vi flyttade till det stallet vi varit på nu. Och en av anledningarna till flytten, som jag inte berättade då, var att vi blivit erbjudna att köpa anläggningen. Så med det i sikte, flyttade vi in med alla hästar, och började planera för en framtid där. Ägarna hade olika motiv till att vilja sälja, men båda kunde tänka sig att vara kvar som anställda och hjälpa till och driva verksamheten vidare. Sedan började saker och ting att dra ut på tiden. Peter var allvarligt sjuk vid två tillfällen under våren, en av delägarna blev långtidssjukskriven med osäker framtidsprognos, min far blev svårt sjuk och gick bort. Under tiden pågick pappersexercisen, för det visade sig att anläggningen saknade bygglov både för befintliga stall och planerad utbyggnad. Och dessa handlingar är ju viktiga att ha vid en försäljning.
Under tiden hjälptes vi åt med vissa saker, även om jag inte berättade för folk på stallet att jag hade för avsikt att köpa, så blev jag ändå under tiden ganska involverad. Jag har hela tiden trivts bra med både ryttare och personal på stallet. Det är en trivsam atmosfär och en god kamratanda på klubben. Och under tiden gjorde Peter och jag planer på hur anläggningen skulle kunna snyggas till, förbättras och verksamheten utvecklas i olika riktningar. Nu blev det inte så.
Lektion på utebanan på CHCE
Den Fredagen när kontraktet skulle skrivas var vi oeniga om en detalj. Trots långa förhandlingar verkade det omöjligt att nå enighet, trots att vi egentligen varit överens om alla detaljer under ett halvårs tid. Och under tiden hade andra intressenter hört av sig till säljarna och lagt ett bud. På Måndagens morgon ringer vår advokat och berättar att dom beslutat sälja till den andra kunden. Det kändes verkligen som om mattan rycktes ut från under mina fötter. Helt overkligt.
Jag har senare fått lite mer förståelse för vad som låg bakom denna helomvändning, och kanske är det så att saker sker av en anledning. Det var inte meningen att detta skulle vara vår väg. Några dagar gick, där jag gick omkring som i ett vakuum, för jag hade ju ingen ”plan B”. De nya ägarna erbjöd mig att ha kvar hästarna där som inackorderingar, men det var ju knappast vad jag tänkt mej. Den verksamhet vi planerat skulle inte gå att få att fungera under dessa nya omständigheter.
Nöjd Viking tillbaka i sin gamla box
Istället för att älta och bryta ihop över saker hjälpte Peter mej att börja blicka framåt och se på alternativen. En öppning var att det fanns gott om tomma boxar på anläggningen intill där vi bor: Quinta da Marinha, där jag stod inhyrd första 1,5 året som hästägare i Portugal. Ett stall var helt tomt och andra var halvtomma. Jag promenerade bort och tog ett snack med föreståndaren om möjligheter att hyra ett eget stall på den anläggningen. Och visst fanns det möjligheter! Sedan kom flera dagar av förhandlingar. Det stallet som varit helt tomt i ett år, hade plötsligt en annan intressent, som hört av sig bara dagen före. Efter att det stått tomt i ett år! Snacka om sammanträffanden. Men jag blev lovad ett annat stall med 12 boxar, varav hälften är lediga just nu, och ett annat stall med 7 boxar tills det första blivit helt ledigt. Och en stor paddock, så hästarna kan vara utomhus mycket.
Så till sist hade vi kommit överens om pris och villkor och idag har vi flyttat hästar. En svensk hästtjej som nyligen flyttat till mina kvarter, hade förutom dragbil och trailer, också tid och lust att hjälpa mej. Plus att Frida och Olof självklart hjälpte till med allt jobb som blev, så lyckades vi till sist flytta 10 hästar. Inget litet jobb, och vi var alla helt slut när kvällen kom.
Frida släpar och bär, Åse sköter urlastning av prylar
Dessutom har jag jagat runt för att ordna leveranser av hö, halm, spån och andra tillbehör man behöver när man har eget stall. Det är både ett och annat. Mitt senaste inköp blev en mängd hinkar, en kvast och en kratta på närmaste supermarket. Igår lyckades vi göra rent de flesta boxarna, och lägga in spån och halm och lasta in hö- och halmbalar i en tom box. Balarna här väger mellan 20-25 kg, så somliga fick slita….
Talento är lite kort i rocken för att kunna se allt som händer i hingststallet
Men trots att jag är rejält trött och timmen är sen, och jag måste åka till stallet före gryningen för att morgonfodra, så känns det väldigt bra. Alla hästarna står i tjockt med fin halm i rymliga boxar och verkar nöjda med tillvaron. Viking står t.o.m i samma box som han gjorde för 1,5 år sedan! Och Talento står i boxen bredvid och gnäggar gällt och ofta, så att alla ska veta att det finns en ny hingst i stallet. Stona tuggar halm som om det var sista chansen. Tydligen var den här halmen väldigt god. Hästarna kommer att sova gott i natt. Likaså alla vi som sprungit och burit och varit i gång hela dagen i full fart.
Caprinelle följer intresserat allt som händer runt omkring
Nu börjar ett nytt kapitel och det kommer att finnas mycket att berätta framöver. Så häng med på den här resan!
Vill du ta en tillbakablick på när vi flyttade förra gången, så finns det inlägget (med bilder) HÄR>>>
