Hästens rätt till utevistelse.

Alternativ?

Det är hästens naturliga tillstånd att fritt vandra över stäpperna i sökandet efter mat och vatten. ”Det är människans skyldighet att i största möjliga mån lindra de skadliga effekterna av att vistas på stall”. (citat Wrangel). Men hur naturlig är vår hästhållning? Det finns ju så många olika sätt att hålla häst, och vem avgör hur nöjd hästen är på en skala? Inte ens om hästen kunde tala, är det säkert att han kunde ge ett bra svar på frågan, om han inte har något att jämföra med.

Nu pratar jag inte om de hästar som direkt far illa och är ett fall för djurskyddet. Dom som är undernärda och vanvårdade med förvuxna hovar. Nej, jag menar dom hästar som är runda, blanka och till synes välmående, utan några nervösa ovanor som krubbitning eller vävning. För den  här sortens hästar har jag stött på uppbundna i spilta 20 timmar om dygnet, i små stall på box 23 timmar om dygnet, i lösdrift i olika stora flockar, eller uppstallade men med olika varianter på utevistelse. Under samma förhållanden har jag också sett hästar, som trots att dom utåt sett är välvårdade, visar tecken på att inte ha det bra.

I det läget kan det inte vara lätt att vara djurskyddsinspektör. Man pratar om centimetrar hit och dit i takhöjd, om ventilation och utevistelse och gallerbredd. Men reglerna ger inte utrymme för att anmärka på de hästar som står i de mest imponerande stall och ändå inte har det bra. Och heller inte godkänna ett stall där det finns fel i måtten, men där hästarna uppenbarligen trivs och frodas.

Självklart tycker jag att modellen med rymliga och välströade boxar eller spiltor under natten, och utevistelse i flock hela dagen, är det som är bäst. För det är ju så min egen hästhållning har sett ut under tiden som uppfödare. Men å andra sidan har jag ju  samtidigt haft avelshingstarna som inte kan gå i flocken, utan som fått kompenseras med så mycket vistelse i paddock som passat varje individ. Och det har sannerligen varit olika. En del kan stå ute och äta och halvsova ute hela dagen, medan andra rastlöst springer fram och tillbaka, gnäggar och stressar efter 30 minuter. En sådan får ju istället stå inne, där han kopplar av och äter sitt hö. Sen finns det dom som blir lika stressade av att se andra hästar komma och gå, så då får han det lugnare i en box som saknar utsikt, eller med en granne som han är lugn tillsammans med. Ibland har man fått vara rätt kreativ för att varje individ ska få sina behov tillfredsställda.

Mitt stuteri låg mitt på västkusten, så vissa tider på året ligger vinden hårt på, och nederbörden verkar komma horisontellt. Då ligger inte höet kvar där man lägger det. Hästarna står och kurar med svansarna mot vinden om inte hagen erbjuder lä i rätt riktning. Då är det för mej mer logiskt att dom står inne i sina boxar och tuggar hö istället. Alltså tummar jag på kravet om utevistelse, för att jag tror att mina hästar har det bättre så. På många ställen ser man hästar som står ensamma eller i små grupper, i pyttesmå hagar, med lervälling upp över kotorna utan något att äta eller dricka större delen av dagen. Det tycker jag är ledsamt. Ägarna till dessa hästar är stolta över att deras hästar minsann är ute 12 timmar om dagen. Men jag tycker att det verkar vara ett sorgligt liv. Inte vill hästarna leka och busa när leran är djup heller, utan står hellre och hukar i hagens torraste hörn.

Jag har sett nybyggda hästanläggningar där folk spenderat en förmögenhet på anläggning av stall, ridhus, café och grusade parkeringsplatser. Samtidigt går hästarna i hagar med undermåliga staket och djup lera. Hade det inte varit en god idé att spendera en del av pengarna på att grusa upp ett par paddockar att använda de perioder av året när det är lerigt, så att hästarna kan och vill röra sig medan dom är ute? Kanske lägger man  hellre pengar på mekanisk ventilation istället? Eller torkrum för täcken och fikarum på läktaren?

Hästar iklädda 3-4 lager täcken, som står mer eller mindre stilla hela dagen, i hagar som knappt är större än boxen, kan jag tycka väldigt synd om. Alla täckena hindrar ju också hästen från att röra sig, för han blir alldeles för varm av att bara skritta.

Då har jag lättare att se en häst uppbunden i en spilta hela dagen, med grannar som han trivs med och ett stort fång hö under mulen.   Så här levde många ridskolehästar, arméhästar och även Flyinges hingstar för inte så många år sedan. Och majoriteten av dessa var friska och i aktiv tjänst upp i ansenlig ålder. Klart att man kunde önska mera utevistelse för dessa, men där och då fanns helt enkelt inte markytorna eller personaltillgång för att ordna det. Så det fick gå ändå. Var det då mer synd om dessa hästar än de jag ser ute idag,  hukandes i leran, med fyra täcken i en ruta på 5 x 5 meter?

Många tävlingshästar, avelshingstar och för all del vanliga ridhästar i andra delar av världen, tillbringar i stort sett hela livet i sin box. Dom rastas i skrittmaskin, lös i liten paddock under någon timme eller promeneras vid hand eller longeras. Jag kan förstå att tävlingshästen som är värd några miljoner, i högsta kondition, inte släpps lös i en flock.  Kanske får några av dessa hästar lite sommarlov med grönbete, kanske inte. Men det här är livet för många, många hästar (på gott och ont).

Sen har vi den allmer trendiga lösdriften. För en del betyder det helt enkelt att hästen har ett skjul att gå in i, bredvid den alltjämt lilla och leriga hagen. Flockar bestående av en salig blandning av ras, storlek, kön och ålder. Då skapas ofta en så strikt hierarki, att de längst ner på rangordningen inte törs komma in i ligghallen, eller kommer åt fodret. Hagarna är små och/eller av dålig beskaffenhet, så hästarna inte kommer åt att röra sig tillräckligt. Unghästarna känner sig inte trygga nog att ligga ner så mycket dom behöver. Skadefrekvensen är högre här och man upplever mer apati än harmoni bland hästarna. Man försvarar detta med att även flockar i frihet är blandade. Men detta är faktiskt fel. En vild flock är ofta mycket homogen.

Som exempel på motsatsen, så har jag besökt ett stuteri som hade ett hundratal hästar på lösdrift. Det var otroligt omsorgsfullt utformat, och man hade ansträngt sig maximalt för att skapa den bästa miljön för varje individ. Alla unghästarna gick i flockar efter kön och ålder, avelsstona för sig och det fanns grupper med bara ett par, tre hästar som av olika anledningar inte passade i någon av de större flockarna. Hästarna bands upp vid sin krubba i den välströade lösdriftshallen för utfodring med kraftfoder två gånger om dagen, vilket gav tillfälle till god hantering och en kontroll av aptit och hälsa. Det fanns hö i ligghallen och hösilage utomhus. Ägarna menade att det dom sparade i arbetstid blev högre foderåtgång, men hästarna var otroligt runda, fina, lugna och välhanterade. Den här gården hade såklart mycket mark, och dom hade lagt ner mycket möda på att dränera och grusa ytorna närmast ligghallarna.  När deras unghästar sedan kom in på stall i samband med inridning eller inkörning var dom i god kondition och väl förberedda för uppgiften. Jag vet att det här stuteriet producerade hästar med bra temperament och hållbarhet.

Vilken är då den bästa lösningen för hästar i nordiskt klimat? Hästar som arbetar, tränar och tävlar. Avelsdjuren, d v s ston, unghästar och avelshingstar. Hur vet man att man tillgodoser hästens egna behov i största möjliga utsträckning, och ändå skapar utrymme för det användningsområde man har?  Det finns ju för- och nackdelar med alla system, och det handlar också till stor del om tillgång på personal (=tid). Hur ordnar man för sin häst, när man jobbar 8-5? Jag vet att det finns många åsikter….

Det finns mycket mer att läsa om det här ämnet:
Jordbruksverkets nya regler från 2010
Jordbruksverkets regler om utevistelse och betesgång
En studie om skadeförekomsten hos hästar i hage (SLU) 
Svenska Ridsportförbundet om hästen i hagen
AGRIA, om hästar ute i kylan
Djurens rätt – en skrivelse om hästhållningen på Flyinge

Daniellas blogg

Birgittas blogg

Jennifers blogg

Geminas blogg 

 

Publicerat av Kicki den 4 februari, 2012

https://stallbabbel.wordpress.com/2012/02/04/hastens-ratt-till-utevistelse/