Hästens rätt till utevistelse.

Leriga Hästar

Alternativ?

Det är hästens naturliga tillstånd att fritt vandra över stäpperna i sökandet efter mat och vatten. ”Det är människans skyldighet att i största möjliga mån lindra de skadliga effekterna av att vistas på stall”. (citat Wrangel). Men hur naturlig är vår hästhållning? Det finns ju så många olika sätt att hålla häst, och vem avgör hur nöjd hästen är på en skala? Inte ens om hästen kunde tala, är det säkert att han kunde ge ett bra svar på frågan, om han inte har något att jämföra med.

Nu pratar jag inte om de hästar som direkt far illa och är ett fall för djurskyddet. Dom som är undernärda och vanvårdade med förvuxna hovar. Nej, jag menar dom hästar som är runda, blanka och till synes välmående, utan några nervösa ovanor som krubbitning eller vävning. För den  här sortens hästar har jag stött på uppbundna i spilta 20 timmar om dygnet, i små stall på box 23 timmar om dygnet, i lösdrift i olika stora flockar, eller uppstallade men med olika varianter på utevistelse. Under samma förhållanden har jag också sett hästar, som trots att dom utåt sett är välvårdade, visar tecken på att inte ha det bra.

I det läget kan det inte vara lätt att vara djurskyddsinspektör. Man pratar om centimetrar hit och dit i takhöjd, om ventilation och utevistelse och gallerbredd. Men reglerna ger inte utrymme för att anmärka på de hästar som står i de mest imponerande stall och ändå inte har det bra. Och heller inte godkänna ett stall där det finns fel i måtten, men där hästarna uppenbarligen trivs och frodas.

Självklart tycker jag att modellen med rymliga och välströade boxar eller spiltor under natten, och utevistelse i flock hela dagen, är det som är bäst. För det är ju så min egen hästhållning har sett ut under tiden som uppfödare. Men å andra sidan har jag ju  samtidigt haft avelshingstarna som inte kan gå i flocken, utan som fått kompenseras med så mycket vistelse i paddock som passat varje individ. Och det har sannerligen varit olika. En del kan stå ute och äta och halvsova ute hela dagen, medan andra rastlöst springer fram och tillbaka, gnäggar och stressar efter 30 minuter. En sådan får ju istället stå inne, där han kopplar av och äter sitt hö. Sen finns det dom som blir lika stressade av att se andra hästar komma och gå, så då får han det lugnare i en box som saknar utsikt, eller med en granne som han är lugn tillsammans med. Ibland har man fått vara rätt kreativ för att varje individ ska få sina behov tillfredsställda.

Mitt stuteri låg mitt på västkusten, så vissa tider på året ligger vinden hårt på, och nederbörden verkar komma horisontellt. Då ligger inte höet kvar där man lägger det. Hästarna står och kurar med svansarna mot vinden om inte hagen erbjuder lä i rätt riktning. Då är det för mej mer logiskt att dom står inne i sina boxar och tuggar hö istället. Alltså tummar jag på kravet om utevistelse, för att jag tror att mina hästar har det bättre så. På många ställen ser man hästar som står ensamma eller i små grupper, i pyttesmå hagar, med lervälling upp över kotorna utan något att äta eller dricka större delen av dagen. Det tycker jag är ledsamt. Ägarna till dessa hästar är stolta över att deras hästar minsann är ute 12 timmar om dagen. Men jag tycker att det verkar vara ett sorgligt liv. Inte vill hästarna leka och busa när leran är djup heller, utan står hellre och hukar i hagens torraste hörn.

Jag har sett nybyggda hästanläggningar där folk spenderat en förmögenhet på anläggning av stall, ridhus, café och grusade parkeringsplatser. Samtidigt går hästarna i hagar med undermåliga staket och djup lera. Hade det inte varit en god idé att spendera en del av pengarna på att grusa upp ett par paddockar att använda de perioder av året när det är lerigt, så att hästarna kan och vill röra sig medan dom är ute? Kanske lägger man  hellre pengar på mekanisk ventilation istället? Eller torkrum för täcken och fikarum på läktaren?

Hästar iklädda 3-4 lager täcken, som står mer eller mindre stilla hela dagen, i hagar som knappt är större än boxen, kan jag tycka väldigt synd om. Alla täckena hindrar ju också hästen från att röra sig, för han blir alldeles för varm av att bara skritta.

Då har jag lättare att se en häst uppbunden i en spilta hela dagen, med grannar som han trivs med och ett stort fång hö under mulen.   Så här levde många ridskolehästar, arméhästar och även Flyinges hingstar för inte så många år sedan. Och majoriteten av dessa var friska och i aktiv tjänst upp i ansenlig ålder. Klart att man kunde önska mera utevistelse för dessa, men där och då fanns helt enkelt inte markytorna eller personaltillgång för att ordna det. Så det fick gå ändå. Var det då mer synd om dessa hästar än de jag ser ute idag,  hukandes i leran, med fyra täcken i en ruta på 5 x 5 meter?

Många tävlingshästar, avelshingstar och för all del vanliga ridhästar i andra delar av världen, tillbringar i stort sett hela livet i sin box. Dom rastas i skrittmaskin, lös i liten paddock under någon timme eller promeneras vid hand eller longeras. Jag kan förstå att tävlingshästen som är värd några miljoner, i högsta kondition, inte släpps lös i en flock.  Kanske får några av dessa hästar lite sommarlov med grönbete, kanske inte. Men det här är livet för många, många hästar (på gott och ont).

Sen har vi den allmer trendiga lösdriften. För en del betyder det helt enkelt att hästen har ett skjul att gå in i, bredvid den alltjämt lilla och leriga hagen. Flockar bestående av en salig blandning av ras, storlek, kön och ålder. Då skapas ofta en så strikt hierarki, att de längst ner på rangordningen inte törs komma in i ligghallen, eller kommer åt fodret. Hagarna är små och/eller av dålig beskaffenhet, så hästarna inte kommer åt att röra sig tillräckligt. Unghästarna känner sig inte trygga nog att ligga ner så mycket dom behöver. Skadefrekvensen är högre här och man upplever mer apati än harmoni bland hästarna. Man försvarar detta med att även flockar i frihet är blandade. Men detta är faktiskt fel. En vild flock är ofta mycket homogen.

Som exempel på motsatsen, så har jag besökt ett stuteri som hade ett hundratal hästar på lösdrift. Det var otroligt omsorgsfullt utformat, och man hade ansträngt sig maximalt för att skapa den bästa miljön för varje individ. Alla unghästarna gick i flockar efter kön och ålder, avelsstona för sig och det fanns grupper med bara ett par, tre hästar som av olika anledningar inte passade i någon av de större flockarna. Hästarna bands upp vid sin krubba i den välströade lösdriftshallen för utfodring med kraftfoder två gånger om dagen, vilket gav tillfälle till god hantering och en kontroll av aptit och hälsa. Det fanns hö i ligghallen och hösilage utomhus. Ägarna menade att det dom sparade i arbetstid blev högre foderåtgång, men hästarna var otroligt runda, fina, lugna och välhanterade. Den här gården hade såklart mycket mark, och dom hade lagt ner mycket möda på att dränera och grusa ytorna närmast ligghallarna.  När deras unghästar sedan kom in på stall i samband med inridning eller inkörning var dom i god kondition och väl förberedda för uppgiften. Jag vet att det här stuteriet producerade hästar med bra temperament och hållbarhet.

Vilken är då den bästa lösningen för hästar i nordiskt klimat? Hästar som arbetar, tränar och tävlar. Avelsdjuren, d v s ston, unghästar och avelshingstar. Hur vet man att man tillgodoser hästens egna behov i största möjliga utsträckning, och ändå skapar utrymme för det användningsområde man har?  Det finns ju för- och nackdelar med alla system, och det handlar också till stor del om tillgång på personal (=tid). Hur ordnar man för sin häst, när man jobbar 8-5? Jag vet att det finns många åsikter….

Det finns mycket mer att läsa om det här ämnet:
Jordbruksverkets nya regler från 2010
Jordbruksverkets regler om utevistelse och betesgång
En studie om skadeförekomsten hos hästar i hage (SLU) 
Svenska Ridsportförbundet om hästen i hagen
AGRIA, om hästar ute i kylan
Djurens rätt – en skrivelse om hästhållningen på Flyinge

Daniellas blogg

Birgittas blogg

Jennifers blogg

Geminas blogg 

 

Annonser
Lämna en kommentar

15 kommentarer

  1. lotta

     /  4 februari, 2012

    Det är ingen rättighet att ha häst! Det krävs både tid och pengar och inte minst ett väskött stall med väl planerade hagar. Kan man inte ordna det så kanske man skall överväga en annan hobby eller byta yrke.

    Svara
    • Du är tuff Lotta! Nästa fråga är bara: var hittar man dom här stallen, som har personal och fina hagar året runt? Och hur gör man om man inte har jättemycket pengar, att hyra in sin ”promenadhäst”? Och om man nu har bra stall och fina hagar hemma, men jobbar vanliga kontorstider? Det finns fortfarande många saker att fundera över….

      Svara
  2. Bettan

     /  4 februari, 2012

    Huvudfrågan är nog: Vad ska man göra med sin häst/sina hästar? Är det avel och hings-station, är det väl mer ”kollektiv” skötsel som gäller. Med större hagar, och/eller lösdrift i lagom homogena grupper. Vi hade en konvalecent, en 6-årig vallak, som skulle läka en skada. Det var Sven-Åke Lindbergs häst, imp Holland. Hästen hade tävlat med bra resultat och nosat på svår klass i hoppning. Sven-Åke frågade om vi kunde ta hand om den, (och det var ju inga problem) så vi släppte honom med mina 2 hingstföl/åring, vårt dräktiga äldre sto och vår andra äldre vallak, Ut på lösdriften. Inga täcken på någon av dem, med obegränsad tillgång till stråfoder, och vatten, med en storbal ute i hagen och en öppen lada med halm att gå in i, när som. Kraftfoder fick de och bands upp, 3 ggr/dygn. Den skadade hästen läkte fantastiskt. På mindre än 4 månader blev han friröntgad från skadan och Sven-Åke sa, att det hade tagit MINST dubbla tiden, om hästen haft ”box-vila”…(Men det beror ju såklart på vilken skada). Dessutom, ”fostrade” dessa äldre herrar våra små hingstföl/åringar. De ”lekte” med dem varje dag, Mitt gamla sto satte dem alla på ”plats” om de blev för kaxiga.
    De var nästan aldrig inne i ladan! Trots busväder – och javisst, fick de härligt lurviga vinterpälsar.
    Jag tror även en viktig punkt är: Människans lättja.
    95% av de som har tävlingashästar ska alltid träna i varmare ridhus, på mjuka, plana underlag, De kan ”köra” med sin häst i transport i 2 timmar, för att rida och träna inomhus.
    De rider nästan aldrig ut och hästen står mest på stall. Eller tjurar stillastående, ensam i liiiten lerig hage, med 3 täcken på. Den tränar inte naturligt och stärker inte senor, leder och ligament, som hästar gör naturligt ute. Och så blir de halta, som ett ”brev på posten” – när träningskraven ökar.
    Hur lång är medellivslängden på våra sporthästar idag?

    Dessa 2 hingstungar jag nämnt, är än idag, ”still going strong”, 22 och 19 år. 19-åringen blev ”årets häst” på Östermalms ridskola år 2010! 22-åringen var så sent för ett par år sedan med i Kungsbackas dressyrlag och hoppades också.. Jag är stolt och har god kontakt med ägarna och fått bilder och berättelser om dem. MEN de ”används”- och får arbeta varje dag.

    Både dessa hingstungar har åkt ”ut” på långa hingstbeten varje vår/sommar – i ca 4 månader – tills de blev 3 år och skars. Stora, stora arealer med varierat bete och mycket kuperad terräng, på bl.a. Hallandsåsen och Söderåsen i Skåne. De gick i flockar om ca 20 st.
    Javisst, det kostade en liten slant MEN vilka killar vi fick tillbaka varje höst! De var i ”kanonform” ! Välväxta, mycket välmusklade, blanka, fina och hulliga, och absolut inte ”förvildade” – och nästan aldrig en skråma på ben eller kropp!

    Vi har haft vissa principer i unghäst-träningen. LÅT HÄSTARNA FÅ ”VARIERAT” ARBETE, på varierat underlag. 1 dag, tömkörning utomhus på ridbana, 1 dag skritta ut i 2 timmar på asfalt och senare långsam joggingtrav. De blev automatiskt miljötränade av alla bilar, traktorer, lastbilar, cyklister och av kreatur.. och ligamenten stärks. 1 dag skolridning i ridhus kanske. 1 dag gymnastikhoppning på småhinder på utebana, 1 dag uteridning i skogen och klättra. 1 dag, cantring på stranden vid havet. (Ängelholms kilometerlånga strand, som kallas Sibirien) Dessa lååånga och långsamma gallopperna älskade hästarna..! Då vande vi dem vid vatten och fräsande vågor, sadlade av dem efteråt, och så fick de rulla sig och vi tvättade av dem med det salta vattnet.. Senare byggde vi upp konditionen på fälttävlans häst med snabbare gallopper och med intervaller, just på Sibirien. (Jag älskade dessa mycket tidiga Söndags-mornar, INNAN hundägarna och badgästerna kom!) Och en dags vila…

    Vi hade grannar som överbeskyddade sina hästar. (dressyrfolk). De fick inte ens vara ute i hage och beta naturligt! Nej, då LEDDE de sina hästar med 100 täcken, benskydd och boots, så de gud bevars fick äta lite gräs i 45 min varje dag. (De kunde ju skada sig, om de släpptes ut i hage själva)…Och det reds bara dressyr på utebana någon gång (när vädret passade) annars var det ridhus, ridgus och ridhus.. Och monoton skolridning. Dessa hästar var både knäppa, ohanterliga, svåra att lasta och halta, halta och halta – och mer boxvila. Och halta…….
    Våra var aldrig halta…

    Svara
  3. Maja

     /  5 februari, 2012

    mkt bra text, flera aspekter som behöver ventileras och diskuteras! tex alla dessa hästar som står i för små hagar med flera lager täcken och bara några få utetimmar. Vi har ju en ny lag i sverige som sägar att hästarna ska kunna röra sig fritt naturligt i alla gångarterna i hagen, hur många hästar har det så? Här kan man ju då titta på både hagens storlek och hur mkt ett/flera täcke begränsar rörligheten (jag är dock medveten om att vissa hästar måste ha täcke, men långt ifrån alla). Individuella lösningar är ju alltid det bästa att se till att alla hästar mår fysiskt OCH psykiskt bra. När det gäller vår avelshingst har vi löst det som så att vi har stona på ena sidan om vägen och hingsten går på andra sidan och håller koll på ”brudarna” sedan har vi satt unghingstar och valacker på andra sidan av ridhuset för att den gamla hingsten inte ska se ”ungtupparna” och bli upprörd över det. Jag skulle vilja att hästfolk skulle vara mer intresserade av att använda varandra som bollplank och utbyta erfarenheter och ideer, tyvärr är det mest vanligt att alla går och talar om för alla andra hur det ska vara enligt deras mening. Om man tar allas erfarenheter och lägger i en enda stor hög så kan det komma många nya bra ideer ur det 🙂

    Svara
    • Ja, precis så, Maja. Att dela och utbyta erfarenheter och idéer är vägen att gå. Hoppas att fler vill komma med i diskussionen.

      Svara
  4. Emma

     /  6 februari, 2012

    http://www.sjv.se/download/18.62af51191240430af4d80001074/Slutrapport.08.h%C3%A4stuppf%C3%B6dning.Bollerup.pdf
    Eller så går man in på den här länken och läser om hur hästarna vill ha det och inte hur vi tror att de vill ha det!!

    Svara
  5. Intressant men lååångt inlägg

    Svara
    • Åh, jag vet… ibland blir jag lite ”carried away” när jag skriver, och borde redigera en gång extra innan jag publicerar…. Brist på självkritik? Eller bara för lat att be någon kolla i förväg? Jag får bättra mej. Kram!

      Svara
  6. Mia

     /  9 februari, 2012

    Hej! Intressant inlägg. Du har sett mycket vad man förstår av texten. Du tog upp lösdrifter i slutet av inlägget. Javisst har det blivit en ”trend” men folk vet inte hur en riktigt bra lösdrift ska byggas upp. Tänkte ge en länk till lösdriften min häst står på. Den är väldigt bra uppbyggd. 10 ha blandad mark, två stora ligghallar och flera ”vattenhål” och höstationer utplacerade på strategiska ställen. Hagen mockar varje dag. Hästarna kommer bra överens och är sällan uppdelade i grupper utan håller ihop. Det har aldrig varit problem att introducera nya individer till flocken. 🙂 Ville bara ge ett exempel på en lösdrift som verkligen är väl genomtänkt och välfungerande! http://www.naturligthastliv.fi

    Svara
  7. Du tar upp många viktiga frågor i det här inlägget! Särskilt det viktiga med att se till att försöka skapa en harmonisk hästflock då våra tamhästar inte har någon makt över vilka hästar de ska leva tillsammans med och de behöver ha en välfungerande flock för att må bra. Det är jättebra att föra upp till diskussion hur våra hästar lever och vilken miljö de har. Det är enklare sagt än gjort att lyckas med en bra hästhållning som funkar bra för både hästen och människans behov, särskilt i vårt klimat kan tyckas.
    Nu är det ju tyvärr så att alla hästägare inte har obegränsade resurser, men i takt med att kunskap om hästen som biologisk varelse ökar, så hoppas jag också att häst- och människo-vänliga inhysningsmöjligheter och stallplatser kommer att öka. Mycket inom den här hästvärlden är ju väldigt traditionsbundet och det kan ta lite tid att ändra på gamla vanor och föråldrade system. Vissa föråldrade system är inget problem heller bara för att de är äldre. Jag har inget emot att hålla hästar i spilta som de oftast gjorde förr i tiden. Men de hästarna då fick komma ut och arbeta flera timmar varje dag, och fick komma till sin rätt och fick daglig stimulans på ett helt annat sätt än dagens hobbyhästar ofta får.. Idag har vi inte hästarna på riktigt samma vis och då passar kanske inte den inhysningsformen särskilt bra.
    Jag gillar särskilt det nyare Active Stable- konceptet, som är en perfekt kompromiss mellan hästens behov som biologisk varelse, och människans behov av bekvämlighet. Paddock Paradise är ett annat liknande – inte lika high tech – koncept, som fokuserar på många av hästens basala behov, och är ett bra sätt att främja långsiktig hälsa. Dessa inhysningsformer är fortfarande ganska nya och ställer en del krav på resurser och markberedning. Alltså ingenting som man ordnar till lite snabbt utan en anläggning som kräver lite planering, och lite investeringar. I vårt klimat så ställer ju hästhållningen lite högre krav på markberedning och dränering för att kunna ordna med maximal utevistelse för hästen. Enbart maximal utevistelse är inte ett självändamål i sig själv, utan är krasst sett bara ett verktyg för att hästen ska få utlopp för ett av de mest basala behoven: fri rörelse. De andra behov och drifter som hästar har är också viktiga för att skapa goda inhysningssystem för hästarna, och ju fler av dessa behov som man kan tillgodose i ett anläggning, desto bättre för hästen!

    Svara
  1. Hästars utevistelse – resultatet « Stallbabbel
  2. Betessläpp i november | Stallbabbel
  3. Trivsel i stallet | Stallbabbel
  4. Nya trender | Stallbabbel
  5. Nya trend?? | HÄSTBLOGGEN.se

Jag uppskattar kommentarer

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: