Munkontroll

Caprice hade uppfört sig lite märkligt ett par dagar. Först trodde jag att det var början till foderstrupsförstoppning. Hon tuggade i luften och dreglade och verkade allmänt besvärad. Men vi klämde och kände och kunde inte hitta något som kändes konstigt. Nästa dag verkade hon bättre, men när jag klämde runt käken så markerade hon obehag när jag klämde runt högra sidans underkäke.

Caprice hos tandläkaren

Caprice hos tandläkaren

Eftersom veterinären alltid har vägarna förbi på fredagar, bokade jag honom att komma och göra en riktig undersökning. En ytlig undersökning visade ingenting, och hon sederades lätt och fick munstegen på. Tänderna var i gott skick, men behövde en lätt raspning på ett par ställen. Sedan hittade vi en liten vargtand på höger sida. Och till sist hittade veterinären orsaken till hennes obehag. En liten, liten tistel hade kilat sig fast under tungan, precis där den fäster. Den satt inte ens hårt eller djupt, men ändå på ett ställe där det var omöjligt för henne att bli av med den.

4 cm lång tistel, med vassa taggar på

4 cm lång tistel, med vassa taggar på

Den lilla vargtanden plockades också bort, när vi ändå höll på. Så nu ska Caprice vara i skick igen, och inte behöva känna obehag varken med bett, eller när hon äter.

Caprice lilla vargtand

Caprice lilla vargtand

Jag bestämde mej för att låta göra en ordentlig undersökning av Alentejo, när ändå utrustningen var på plats. Han vill ju gärna gapa, och flyttar runt tungan när jag rider. Efter att ha experimenterat med olika bett och nosgrimmor tyckte jag att det blivit bättre, men ville i alla fall utesluta att hans obehag kom från tandproblem. Vilken tur att jag bestämde mej för att göra det! Och så skäms jag lite för att jag inte gjort detta tidigare. Stackars häst! Jag visste att han blivit undersökt i munnen hos förra ägaren, men fått uppfattningen att det inte var några problem, bara rutinkontroll. Nu vet jag bättre.

Alentejo förbereds för undersökning

Alentejo förbereds för undersökning

Hans molarer i överkäken hade blivit så vassa, att det var helt sårigt på insidan av kinderna. Och den första målaren i underkäken hade vuxit sig så vass och spetsig att den tryckte mot tandköttet i överkäken. Precis där bettet ska kunna ligga. Undra på att han visat obehag.

Jag hade tolkat hans reaktioner fel. Att han velat gapa och flytta tungan trodde jag berodde på att han alltid gått med hårt dragen nosgrimma och stångbett (och ibland haft ryttare med hård/okänslig hand). Så med ett snällt tränsbett och remontgrimma blev det mycket bättre. Undra på det, när såren på insidan av kinden var precis där nosgrimman ligger mot.

Aj! Så vasst.

Aj! Så vasst.

Veterinären trodde att jag skulle märka betydlig skillnad på bara några dagar. Det ser jag fram emot. Sedan vet jag att hästar har gott minne, och det kan mycket väl hända att han minns smärtan och visar obehag när han förväntar sig att det ska göra ont. Det kan ta tid för honom att återfå tryggheten och våga lita på ryttarens hand.

Tacksam är jag också, för min veterinär, som är duktig på området, och kommer och gör de flesta sorters undersökningar och behandlingar på plats. Nu har vi ju också ordnat så vi har en extra box att vara i vid sådana här tillfällen.

Ser fram emot att få en glad och nöjd Alentejo att rida på framöver!

Följande inlägg
Lämna en kommentar

Jag uppskattar kommentarer

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: